Inspirerad eller

knäckt, vilket blir man efter att ha sett så många fina hästar och duktiga ryttare? Är känslan att det är omöjligt att uppnå, att alla andra är så grymt duktiga eller blir man sporrad att vilja vara med i högsta eliten, att få rida ett OS, att det är möjligt... Det är nu det är fantastiskt att få lära känna en Kjell Enhager ;) en inspiratör som har ett återkommande budskap "Om du visste att du inte kunde misslyckas, hur skulle du göra då", eller som Tina Thörner "Om någon annan redan har gjort det, kan även du"... Helt fantastiskt att få ta del av dessa människors starka tro, att allt är möjligt =)

Tidigare har jag tänkt att det är bara få förunnat, att det är någon typ av supergen man behöver, uppfostrad med vi och dom, och då handlade det inte om att vi stod högst i näringskedjan ;) Idag finns det en helt annan inställning till framgång och hur man tar sig dit, vi lär oss av andra, andra som har lyckats... Nu är det inte en handfull ryttare som "duger", nu är det en massa =) Inspirerande som bara den ;)

Bra med stor bildskärm till datorn... ett fönster OS, och ett fönster arbete, visst är det så man blandar arbete och nöje ;) hann med nyttosaker långt över förväntan...

Tog en timmes sovmorgon i morse, det var dags och idag skulle det funka för ridhuset hade blivit sladdat av högtryckstvätten på kvällen. Sen blev det ridning, Roemer fick börja, helt ok efter flera dagars slappande, Santé lovade jag ett kort pass, vilket jag inte riktigt lyckades hålla ;) Gaidon är grymt fin att titta på i spegeln men inte lika grym att rida på idag ;) till kvällen blev det Don som persade, med honom ser det riktigt bra ut just nu =)

I boken jag läser ställs frågan - Vem / Hur vill du vara? och för att bli den du verkligen vill vara, vad behöver du då göra? Hur skulle du vara? Vad skulle du behöva ändra på? Är det så ansvaret fördelas... eller tilldelas... en själv... jag är ansvarig för den jag är...

3 aug 2012

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)