Förundras

över livet... det kan hända oväntade traumatiska händelser, stora mänskliga tragedier och ändå är allt samma, fast ändå inte... tittar man upp på himlen så spelar det ingen roll, solen går upp och ner på samma sätt som innan, molnen susar "stillsamt" vidare ovanför oss, bilar köar vidare på vägarna, butikerna är öppna som vanligt... nu pratar vi inte krig och naturkatastrofer, då det de facto händer att vardagen påverkas mer praktiskt... Det finns en tröst i att allt går vidare, iallafall för mig, allt kommer att blekna med tiden allra helst om man tillåter det...

Även tävlandet går vidare, dock inte för mig denna gång heller... behöver komma till skott med mitt anmälande först :) Andra är betydligt bättre på det än vad jag är. Ser att samma människor är lite överallt och tävlar, klart de får rutin och med rutin blir man en skickligare tävlingsryttare, vet... Nu måste jag skärpa mig ;) Har fortfarande inte fattat problemet eftersom jag verkligen gillar att tävla, eller lurar jag mig själv, vad är haken? =)

Roade mig med lite stalltjänst på morgonen, sedan ett pass på Santé, NÖJD =) Efter butiken fick Limone arbeta, det blev ett riktigt superpass skulle jag vilja kalla det... tror vi blev lite mer på det klara med vad vi förväntar oss av varandra, framförallt jag ;)

11 aug 2012

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)